Detta att längta efter vad som känns som en oändlig räcka semestersovmorgnar...och vakna nästan varenda morgon vid halv fyra-tiden och inte kunna somna om. Idag gjorde jag som det sägs att man ska, klev upp och gjorde "något annat". Vid 9 hade jag _skrubbat_ hela badrummet och nu klockan 11 är även sovrum och kök ytstädade. Åhhhh vad vilsamt det är att ha semester 🥺

Ibland tittar jag på folks semesterbilder och tänker: "det där ser trevligt ut, dit borde jag åka!".

Sen kommer jag på att jag dels inte har någon att dela upplevelsen med (vilket många års erfarenhet har visat mig är trevligare) och dels inte gillar att omge mig med främmande människor.

Då är det en himla tur att jag trivs så bra hemma hos mig själv.

Åååååh, semester! HA! Hur mår du!

Tack, alldeles fantastiskt bra här i min hörna.

Semester! Kropp och hjärna kämpar emot så fast jag har haft en mycket bra dag med sovmorgon, sol och besök pumpar adrenalinet. Det är inte okej att vila och låta bli ett prestera - alltså blir stress och ångestpåslag starkare. Förhoppningsvis ebbar det ut inom kort så att semestern blir vilsam.

Parasollet är framme, myggnätet uppsatt - och ute är det 11° så jag ligger inomhus i soffan under en filt 🥺

Helt förbryllad över att jorden i nästan varenda krukväxt är möglig? Trots att ingen är övervattnad och trots att jag har så torr inomhusluft att jag behöver köra luftfuktare så gott som varje dag. Att plantera om 60+ krukväxter är inte ett alternativ.

Överhörde nyss grannen säga till sitt besök att "mina grannar hälsar aldrig på mig". Dels är det inte sant, jag säger alltid hej! Dels kan det bero på att varje annan längre kommunikation med hen ofelbart har mynnat ut i en oändlig monolog av oversharing och det orkar jag faktiskt inte med från en så för mig ovidkommande person.

Så, pricktestet visade exakt noll och ingen allergi. Men varför uppvisar jag då typiska allergibesvär varje vår och försommar, varför kan jag inte vistas hos pälsdjur mer än några timmar, varför mår jag dåligt av viss mat och varför har medicin haft så god effekt på de besvären?

Är jag verkligen inbillningssjuk, vore det slöseri med resurser att vilja gå vidare med blodprov? Känner mig enormt kluven i detta 🤔

Efter att ha avföljt många på 🐦 har mitt flöde blivit så mycket behagligare! Tyvärr innebär det att jag glömmer bort att titta in här, där det finns många kloka, roliga, intressanta och rimliga personer att följa. Det ÄR trots allt lugnare här 🌻

På en så jobbig plats i livet just nu. Idag vill jag gå på två saker som bägge betyder mycket för mig men blir stressad av att bara tänka på att göra mig iordning och ge mig iväg. Ångestpåslag och dåligt samvete i en (o)salig blandning. Försöker 3-4-5-andas men det har dålig effekt, funkar en kort stund och är som bortblåst när jag inser att jag snart, snart måste bestämma mig för hur jag vill (kan?) göra.

Har inget som helst behov av att få mat hemkörd....men planteringsjord! Åtta- tio säckar tack, jag behöver jordförbättra.

För trött för att orka vara vaken.
För trött för att orka gå och läggs mig.

Fyra lediga dagar som ändå inte varit så avkopplande som jag hade behövt för att återhämta mig. Men fint att träffa både vänner och familj, och till och med hinna lite trädgårdsarbete på förmiddagen idag när ☀ var på min sida. Imorgon är det jobb igen, och snart semester 🙏🏼

Att 2/3 barn har ett helt menageri av djur och att 1/3 barn har sambo och barn som är pälsdjursallergiker försvårar onekligen vårt umgänge. 🥺💔

Torsdag/lördagskväll. Andningshål.

Har tagit flexledigt imorgon och bestämt mig för att njuta av ledighet och familj.

En dryg timme i telefon med pappa, försöker få honom att förstå behovet av att han samarbetar för mammas skull när hon flyttat till SäBo.

Först har man trotsiga småbarn, sen har man trotsiga tonåringar och sen har man plötsligt lika tjuriga gamla föräldrar 💔

Om jag idag dränker mina sorger i torrt vitt vin?

You better be sure!

Satan vad arg, bitter och besviken jag är.

Tittar igenom Platsbanken. När jag plockat bort dem som jag inte förstår vad de innebär, dem jag inte är kompetent för, de som inte går att försörja sig på som ensamstående och de som inte kroppen klarar återstår fyra (!) av mer än tvåtusen jobb. Ovanpå det är jag dessutom i övre åldersspannet och därmed mindre intressant för arbetsköparen. I'm stuck, kinda...

Den här ständigt närvarande men lågmälda ångesten?

Har ingen aning om vad den beror på, och vet därmed inte heller vad jag ska göra åt den. Den är hanterbar, men förbryllande.

Show older
Mastodon.se

Mastodon-instance for Swedish. Requires a written motivation in a language listed in the FAQ for account approval.